måndag 6 november 2006

Molcendolcen

Vår lilla vovve fick ett nytt halsband i fredags.
Ett rött fint.
Med små nitar på.
Hon blev så stolt.

Idag fyller Molly 2 ½ år.
En busig liten hund.
Bästis med flickorna.

Molcendolcen :-)

torsdag 2 november 2006

Skenlös

Äntligen kom dagen då jag fick ta av min dagskena.
Igår var det dax.
Så nu ligger den i en papperskorg på sjukhuset och
jag vill aldrig mer se den.
Nu räknar jag ner till den 22 december för då får jag slänga min nattskena också.
Idag har jag och farmor varit nere i Trelleborg och fått satt på deras vinterdäck.
Det tog 10 minuter och kostnaden blev 100 kr.
Billigt, snabbt och lätt!
Efteråt fikade vi på en säkerligen, onyttig kaka, ett wienerbröd med blåbär i.
Men det satt fint iallafall :-)

måndag 30 oktober 2006

Enbrel

Idag har jag varit inne på Reumatologen.
Har startat med Enbrel. En mirakelmedicin för svårt sjuka reumatiker.
En medicin som fungerar.
En medicin som har gett mig hopp om en bättre framtid.
Men dyr är den.
När jag kollade priset på förpackningarna som jag
hämtade ut på Apoteket, så stod det 10 991 kr.

Enbrel är alltså en biologisk medicin.
Jag har fått 50 mg. Men den finns även som 25 mg.
Varje måndag ska jag ge mig själv en injektion (spruta) i magen.

Det enda som oroar mig ang detta är att man får kraftigt
nedsatt immunförsvar av medicinen.
Och vi som har två dagisbarn.
Hur ska det gå?
Men jag håller tummarna..

söndag 29 oktober 2006

Söndagsmiddag

Åhh, min kära mamma ringde tidigare.

M > Hej, hur är det?
J > Jo bra.
M > Vad ska ni äta idag?
J > Vet inte..
M > Vill ni komma hit på söndagsmiddag? Det blir stek som serveras:-)
J > Jaaa tack!

Så gott det ska bli..
Jag ska njuta av varenda bit.
Har ju inte kunnat laga mat på länge. Kan inte än.
Så det har blivit mycket pasta den senaste tiden.

Ha en mysig söndag alla där ute!

Vintertid

Igårkväll vred vi tillbaka klockan 1 timme. Allt för att vakna upp till den nya tiden.
När klockan visade 07.02 i morse så började storasyster röra på sig i vår säng.
10 minuter senare sjöng hon för fulla muggar (som vanligt).
Hunden var också med i leken.
Det är verkligen mysigt att vakna upp på det viset..
Med någon som skriker en i örat och sjunger (läs skriker) lille katt för 511 gången.
Termometern visade bara 5 grader nu.
Kyligt med andra ord.
Vi får se vad som händer idag.
Med två stoliga syskon så kan man inte vara hemma en hel dag.
Det är inte genomförbart.
När man tittar ut genom fönsterna så känner man inte direkt för att gå ut.
Det blåser, regnar och är kallt.. brrr.
Vi får väl se!

onsdag 4 oktober 2006

Tiden läker alla sår





Jag har precis bytat mitt förband. Passade på att ta foto idag också.
Nu är såret mindre blått och gult än förut, men lika svullet.
I övermorgon är det dax att plocka bort suturerna.
Kommer att göra ont...
Speciellt under "blodklumparna".
Men jag fixar det!
Jag var hos doktorn idag också.
Skulle börja med en bromsmedicin nu, fick recept och schema på medicineringen.
Sedan när allt var klart så kollade min doktor proverna,
och upptäckte då att mina levervärden var mycket försämrade.
Så nu måste jag sluta med de 2 mediciner som jag tar, bl a en som jag har tagit i över 10 år.
Det kommer att kräva ännu mer vilja och styrka av mig.
Vet hur ont jag får när ja har missat att ta min medicin, och
ska jag nu sluta helt så kommer det att bli ännu värre.
Ska ev börja med ett biologiskt läkemedel om ca 2 veckor.
Det är relativt nytt och ska vara väldigt effektivt.
Men det är hemskt dyrt.
Kostar runt 100 000 kr/ år per patient.
Förhoppningsvis så kommer det att hjälpa mig, och slipper jag värken så är det värt ALLT!

måndag 2 oktober 2006

Vinterskor!





Idag fick töserna nya vinterskor.
F fick röda.
Och H fick vita.
Så fina så.
Dom har sprungit runt i skorna sedan vi kom hem :-)

lördag 30 september 2006

4 veckor och 6 dagar...

Då är operationen avklarad och den jobbiga perioden har börjat.
Om 4 veckor och 6 dagar får ja lägga av min skena för gott. Åtminstone under dagtid.

Har aldrig haft så ont efter en OP som nu..
Har fått se att det sitter en 4 cm skruv i min handled för att hålla det på plats.
Handleden är alltså stelopererad..

Stort tack till mina nära och kära för all hjälp nu den första veckan som gått.
Bara 5 kvar..

torsdag 21 september 2006

Dagen D

Idag är det då dags. Mellan klockan 18-20 ikväll ska jag infinna
mig på avdelning 51 på sjukhuset.
Imorgon bitti är det nämligen tid att opereras.
På ett sätt ska det faktiskt bli oerhört skönt att få göra det nu, innan fler fingrar lägger av.
Den senaste veckan har jag för första gången i mitt liv känt mig riktigt handikappad. Dock så har jag aldrig tänkt på mig själv som sjuk. Inte förrän nu iallafall. För det är nu jag har insett hur jobbigt det faktiskt är att ha två händer som inte fungerar.
Fingrar som bara "hänger" orörliga. Fingrar som inte går att böja.
Fingrar som låser sig osv
Men värst av allt är nog att man känner sig som en börda hela tiden.
Att behöva be om hjälp fastän man inte vill.

Igår var vi exempelvis på BK. Jag välte ut en coca-cola. Rakt ner i golvet.
Har aldrig hänt mig tidigare. Och det var min hands fel. Dom där förbannade fingrarna som bara hänger där.

Smärtan kan jag leva med. Och det gör jag också.
Men att inte kunna klara mig själv, det kan jag aldrig komma över...

måndag 18 september 2006

Dalby Hage

Idag var vi på besök i Dalby Hage..

Barnen var vilda av förtjusning när vi började närma oss. Båda tjejerna sprang i förväg, lyckliga som få :-) Svampar, ekollon, löv, sniglar och allt annat som finns i en skog, roade dom.

Vi lyckades faktiskt samla ihop några olikfärgade löv. Imorgon är tanken att vi ska klistra upp dom. Ju mer höst det blir ju vackrare blir också färgerna på löven.

Tänk så vacker naturen i Skåne är!

söndag 17 september 2006

Mitt i ett Flyttkaos

Idag har vi varit på besök hos min farmor och farfar. Om mindre än 2 veckor går flyttlasset hit till vår lilla "småstad".
Kan ni tänka er att barnen tykte att det var oerhört skoj där?
Allting, och då menar jag verkligen alltting, stod framme. I taket hade dom hängt upp en massa säckar, och på golvet stod den övriga packningen.

Det är tur att man inte flyttar oftare. Så mycket som man samlar på sig. Egentligen borde det finns regler för hur mycket man får spara på.
Vissa saker använder man ju aldrig, men ändå så sparar man dom och tänker "det kan vara bra att ha".

När vi flyttade hit till vårt radhus för snart 2 år sedan. Då var det flyttlass efter flyttlass som gick iväg. Aldrig tog det slut iheller, en sån massa saker. Lampor, möbler, barnartiklar, kläder, tavlor... you name it. Första månaderna levde vi i ett totalt kaos.
Först 1 år efter inflyttningen tömde vi vissa lådor.
Bland annat så var laddaren till vår digitalkamera försvunnen i ca 9-10 månader, mindre trevligt. Så som sagt, det är tur att man inte flyttar oftare :-)

lördag 16 september 2006

4 årstider - 1 år

Idag känns det lite som om den första höstdagen är här.
Vinden är kall och kylig, och några blad har börjat falla ifrån träden.
Förvisso så skiner solen och strålarna värmer behagligt.
Jag funderade lite på det här med våra fyra årstider.
Vintern med sin långa kalla köld. Minusgrader och snö.
Skrapa rutorna på bilen varje morgon, skotta gången in till huset, sopa.
Sysslor som man tvingas göra varje vinter.
Dagarna är mörka och när våren äntligen är påväg så hurrar vi.
Vårdagjämningen brukar infalla den 21 mars.
I och med det så är våren här.
Längre och ljusare dagar som gör oss piggare.
Blommorna knoppas, grönskan börjar komma och solen visar sig mer och mer.
Inget är som en fin vårdag.
Lagom varm, lagom solig och helt enkelt underbar.
En försmak på sommaren!
Sommaren är för mig långa varma dagar.
Hetta, bad, jordgubbar med grädde och långa vackra sommarkvällar.
Man kan sitta ute och njuta tills klockan är 22-23 på kvällen.
Sen har vi ju Midsommar.
Nypotatisen, sillen, jordgubbarna och nubbarna :-)
Dessa 4 årstider bildar tillsammans ett helt år.
Ett år av variationer, olika väderlekar, kortare och längre dagar..
Tänk att promenera i nyfallna löv..
Tänk att gå i nysnö och låta flingorna falla över en..
Tänk att vandra i ett härligt vårsken omgiven av blomsterdofter..
Tänk att omfamnas av sommarens varma vindar..
4 årstider - 1 år

fredag 15 september 2006

En del av mitt Liv

Den 14 februari 1996, åkte jag till Kanarieöarna med min mormor och morfar.

Det var Alla hjärtans dag och när vi väl hade kommit fram till hotellet och jag öppnade min resväska så låg där ett litet paketet ifrån mamma och pappa.
Paketet var från Guldfynd och innhöll två jättefina guldörhängen.

Ett par dagar innan vi skulle resa hem igen så började jag få ont i kroppen.
Lederna värkte och framför allt så var det min arm och mina händer som gjorde ont.

När vi hade kommit hem till Sverige igen så blev det värre.

En morgon när jag skulle knäppa mina jeans så gick det inte, fingrarna värkte och gick absolut inte att böja på. Dom gjorde fruktansvärt ont och var alldeles svullna.
Vi sökte oss till Vårdcentralen där vi (tyvärr) inte fick mycket hjälp alls. Dom sa att det var inflammation i en muskel så jag fick värktabletter och ordinationen att vila.

Men symptomen blev mycket värre och efter att min kära mamma varit ganska så påstridig så fick jag en remiss till reumatologen. Väl där fick jag genomgå massor av prover och det dröjde rättså länge innan dom kunde ge mig diagnosen Juvenil Cronisk Artrit, JCA.

Kan berätta att jag vid konstaterandet var 12 år, skulle fylla 13 år sommaren som kom.
Till hösten samma år, ungefär den tid då pappa somnade in så förvärrades min sjukdom.
Jag fick genomgå operation efter operation, och missade nästan hela året i skolan.
Det jobbigaste var dock inte operationerna utan det var att behöva vara inlagd, att behöva vara borta från mamma. För jag hade verkligen blivit "Mammas tös".

Åren har gått och nu i augusti så var det 10½ år sedan jag fick min diagnos.
Efter drygt 3 års lugn och ro så har min RA nu kommit tillbaka med dubbel kraft.
Den 22 september, fredagen om exakt 1 vecka, ligger jag åter igen på sjukhuset.
Då är det dags för den 8:de handoperationen. Därefter tar det 3 månader innan jag har "normal" funktion igen.

Vet inte riktigt varför jag skrev allt det här men jag hoppas att det kan hjälpa någon.
För oavsett hur sjuk man är så finns det alltid någon som har det värre.
Så länge man kan se och höra..
Så länge man har sin familj..
Då har man det bra!

Och kärlek kan göra den sjukaste frisk även om det så bara är för ett ögonblick.

onsdag 13 september 2006

En gris mitt ibland oss

Idag fyller H år. Det är 26 år sedan han föddes. Nu börjar åren gå fortare. Snart kommer 30-strecket, och krisen med det.
Åldersnojjor sätter in. Såsom grå hår, rynkor och sådana härliga bevis på att man inte är ung längre. Ung i sinnet kanske, men inkapslad i en kropp som ser äldre ut.
Vi hade kalas för honom i lördags. Släkten var här och tillsammans firade vi honom.
Tårta dukades fram, vi sjöng för honom och såklart så fick han presenter.

Grattis på födelsedagen Hjärtat - Vi älskar Dej

tisdag 12 september 2006

Vilken underbar tid

När man var liten. Då kunde man leka och busa. Bara vara, inte behöva tänka på någonting alls.
Man fick mat, kläder och sömn. Kärlek och omtanke.
Att växa upp i en sådan miljö gör att man blir en trygg liten person.

Mina föräldrar var de mest kärleksfulla..
Dom gav mig allt, upplevelser, lärdom, och framför allt lärde dom mig hur man älskar och hur man visar en annan person att man bryr sig om den.

Jag önskade mig alltid ett syskon. Ett litet syskon att kunna leka med och att spela spel med.
Efter 18 år fick jag en liten änglabror som fick namnet Emil. Jag tänker på honom ibland..
I år skulle han ha fyllt 5 år. En liten go kille, busig och sprallig förmodligen.
Min äldsta dotter som är 3½ år hade säkert haft störtkul med sin morbror.

Men allt som sker har en mening. Jag tror det iallafall, våra liv är säkert förutbestämda.
Och mycket jobbigheter ska man ta sig igenom som vuxen, men för varje motgång så blir man en starkare person.

Ett barns skratt förgyller alltid tillvaron och kan göra den sorgsne till lyckligast i världen...

måndag 11 september 2006

För 51 år sedan...

.. idag så föddes min Pappa. Runt klockan 09 på morgonkvisten såg han dagens ljus för allra första gången. Hans namn blev B-G.
En stor och redig pojk, efterlängtad och älskad.

Min Pappa är uppe i himmeln. Jag brukar säga till mina barn att han sitter där uppe och ser ner på oss ibland. Morfar B som dom kallar honom dog i augusti -96.

Han var sjuk ganska så länge. Så en dag kom änglarna för att hämta honom.
Det var en varm och solig sommardag, precis i mitten av augusi. Vi mötes i en sista blick, far och dotter.

I år var det 10 år sedan han lämnade oss.
Och jag saknar honom innerligt. Han kommer alltid att fattas mig.

För att gratulera honom på födelsedagen så var vi på hans grav.
Satte blommor, tände hans ljus och gjorde fint.

Hoppas att änglarna hurrar för dig idag Pappa.
Jag älskar dej av hela mitt hjärta..
Mina tankar finns hos dej.

söndag 10 september 2006



Härliga September, nu är du här!

Snart är den riktiga hösten här.
Fina höstdagar är det bästa jag vet.
Hög luft, blå himmel och strålande sol samt en sådär 11 grader.
Då är det ljuvligt att vara ute och promenera.

Jag och hunden vi tar våra rundor...
Hunden heter M och är 2½ år, hon är en cavalier king charles spaniel tik.
Hon är en pigg och glad liten vovve som älskar det mesta.

Vem jag är?

Jag är en hyfsat galen tjej, kvinna. Har hunnit fylla 23 år denna sommar.
Jag är nog som de flesta andra men jag kan ju nämna några egenskaper.

- spontan
- glad
- positiv
- ENVIS
- halvgalen
- sprallig
- omtänksam
- har rejält med skinn på näsan
- har dåligt morgonhumör
- noll tålamod (illa med 2 barn)


Jag bor i en mindre stad i Skåne. Har faktiskt bara bott här i knappt 2 år.
Men trivs som fisken i vattnet. Här är lagom "stort".
Här finns allt man behöver.
Naturen är fin, så vad kan man sakna?

Vi äger ett mysigt litet radhus. Vi = jag och min man.
Ja jag har en man. Sedan 7 år tillbaka.
Den 21 augusti 1999 gled han fram i sin traktor (läs volvo av äldre modell) utanför mitt hus. Steg av bilen. Snubblade in över tröskeln och hälsade med ett fast handslag.
Jag blev blixtkär, han också och vi fortsatte att träffas.
Och än idag är vi tillsammans, fast nu som man och hustru.
Den 20 juni 2003 gifte vi oss i nordens äldsta stenkyrka.
Regnet det bara öste ner..
Men det blev en fin dag, en dag som vi alltid kommer att bära med oss.

Så.. då vet ni alltså att jag är kvinna och fru.
Kan då tillägga att jag också är - Mamma.
Jag och H (som maken heter) har två fina töser tillsammans.
F som är född 030306 och H som föddes 041209.

Nu har ni iallafall en liten koll på vem J A G är :-)