onsdag 27 december 2017

Reflektion av 2017

Så har ännu ett år nått sitt slut och ett nytt tar snart sin början. Det är med andra ord dags att summera året som gått och blicka framåt mot det som kommer.


  • Huset och trädgården
Innan sommaren fick vi bytt staketet i trädgården. Det trallade verkligen på sista versen. Vi fick hjälp av en vän som var duktig på sin sak. Under hösten körde vi en renovering av barnens rum, de flyttade runt (skiftade rum) och vi målade och köpte nya möbler. Nöjda barn - nöjda föräldrar.

  • Resor
Två tillfällen har det blivit på Ystad Saltsjöbad och SPA i år. Under sommaren var vi i stugan och njöt. Det bar också av till Kreta i två veckor. I augusti var vi på Tivoli (Köpenhamn) med familjen och min mamma och styvpappa. I september åkte jag och maken till Royal arena (Danmark) för att se Metallica. 

  • Familjen
Det har varit ett omtumlande och väldigt tufft år för familjen. I mars blev yngsta dottern utsatt för grov skada av en annan elev vilket ledde till att hon blev i princip blind på sitt ena öga. Vi var hemma lite mer än en månad med henne i samband med händelsen. I april blev jag själv opererad vilket också var väldigt påfrestande. Sonen trodde att jag skulle dö... Operationen gick bra men det är det värsta jag någonsin har varit med om. Smärtan jag upplevde går inte att beskriva i ord. Fortfarande idag, mer än 8 månader senare så är jag ännu förlamad i halva ansiktet och kan inte alls röra höger öga eller ögonbryn. Har heller ingen känsel i kind/öra. Kommer det någonsin att släppa?
Hela hösten har kantats av vårens händelser. När allt lugnar sig kommer reaktionerna fram... Främst den yngsta familjemedlemmen har haft det tungt.
  • Hälsa
Operationen nämnde jag tidigare här ovan. Hösten har varit lite mer turbulent sjukdomsmässigt. Sju veckors medicinstopp (pga infektion) gjorde att kroppen och lederna mådde mindre bra (läs: ballade ur helt). Träningen har jag helt pausat ifrån, långsamma promenader med podd/ljudbok är sedan ett tag, den bästa motionen jag vet. Men min reuma-läkare vill att jag kommer igång igen med mer pulshöjande träning. Jag var väldigt stel i flera leder (var på årskontroll i december). Röntgen av höfter, fötter/fotleder och händer/handleder samt nacke står på "att göra listan". Jag har fått kallelse men har inte tagit mig dit än... En dejt med ortoped (fötter) och handkirurg kommer också att ske i början av nästa år. Samt uppföljning på Käkkirurgen efter operationen.. Sitter ansiktsförlamningen fortfarande i då (vilket jag inte betvivlar) så ska jag remitteras till plastikkirurg (vad nu de kan hjälpa till med?).


Med det sagt så önskar jag er alla ett Gott Nytt År!


lördag 30 september 2017

Svar till en läsare

Det blir väldigt sporadiskt bloggande känner jag 😊
Finns annat som prioriteras och tid har jag inte i massor men det är det enda som är rättvist, för alla har lika mycket 😏 Fick en kommentar av en läsare som undrade hur det funkar med min käke nu. Här kommer därför ett litet utlägg kring detta.

Det har gått 5½ månad sedan min käkoperation.
Fortfarande är halva ansiktet förlamat. Har ingen känsel över kinden. Ögonbrynet och pannan går inte att röra. Om det någonsin kommer att funka igen? Ja vem vet... Ont gör det iallafall när jag trycker där. Ömma nerver som framkallar sådan smärta vid beröring.
Ska på återbesök till läkaren på Käkkirurgen den 16 oktober.
Annars går det bra! Kan tugga det mesta med lite problem, och har en begränsad förmåga vad gäller att gapa. Men det är helt klart bättre än innan operationen.


lördag 8 juli 2017

Badväder

I förrgår hade vi en sommardag här. Med sommardag menar jag då sommarväder. Sommaren har för övrigt varit ganska frånvarande här och vädret har mest bestått av nederbörd. När solen lyser i mer än 10 minuter blir man därför överlycklig 😉 Vi packade ner badkläderna och åkte iväg till en av sjöarna i närheten. Barnen sa att vattnet var varmt men jag blev inte övertygad 😁 Jag höll ställningarna på land istället och tog en del fina bilder... Dessutom hade jag ljudbok i öronen och nybryggt kaffe med mig, det blev en skön stund i solen.


Trots att det inte var direkt soligt igår så åkte vi dit igen.
För barnens del spelar det ingen större roll om solen skiner när de badar eller inte 😏

måndag 26 juni 2017

Käkoperation - Svar till anonym

Under förra veckan fick jag en kommentar från en läsare som jag nu tänkte att jag skulle svara på. Jag hoppas att du som lämnade kommentaren tycker att det är ok att jag lägger upp den här!


Hur det gick till för mig. Ja jag vet inte hur precis du vill att jag ska vara? Jag hade väntat länge på att min käkledsprotes skulle bli färdigtillverkad. Den blev kvar i USA ganska länge. 
Jag åkte in på sjukhuset på morgonen, operationen tog ca 6 timmar. När jag vaknade så hade jag naturligtvis ont men det var (tack vare medicinering) uthärdligt. Jag fick erbjudande om att testa en kylmask som smärtstillande men den förvärrade det hela för mig. Jag hade slangar överallt och kateter. Låg på uppvaket i ganska många timmar faktiskt. Jag kräktes en hel del efter operationen, och då hade jag ändå fått antikräkmedel innan. Jag hade svalt en del blod och det var detta jag kräktes upp. På kvällen kom jag ner på avdelningen där jag faktiskt bara stannade en natt. Kl. 10 dagen efter operationen skulle jag på rond, där skrevs jag ut och gick hem med massvis av olika tabletter. Jag tog tabletter 12 olika tidpunkter under dygnet. Fick ha folk hos mig dagtid då jag inte kunde vara ensam. Hade svårt för att hålla reda på alla tabletter också och när de skulle tas. Smärtan var som värst den första månaden innan jag fick kontroll på det hela.

Huvudet var rejält svullet. Jag var mer eller mindre förlamad från näsan till bakhuvudet, så halva huvudet var avdomnat. Jag hade enorma smärtor nattetid och att ligga ner var nästan omöjligt de första 4-5 veckorna. Det jag inte hade reflekterat över innan operationen var att jag inte skulle kunna blinka eller använda ögat som vanligt efter operationen. Fortfarande idag drygt 10 veckor efter operationen är jag förlamad i halva ansiktet. Jag har ingen känsel alls vid ögat och ut till örat. Även kinden och en stor del av ansiktet är förlamat och utan känsel. Detta är något som kan sitta i 3-6 månader. Under operationen testade kirurgerna så att mina nerver fungerade (vilket de tydligen gjorde). Men tålamod över att känsel och funktion ska komma tillbaka börjar tryta nu...

Gällande funktionen, att kunna gapa osv. Innan OP kunde jag gapa knappt 1 cm. I dagsläget kan jag gapa ca 2,5 cm. Jag upplever fortfarande att det är svårt med mat och att äta vissa saker. 

Har du fler frågor så bara fråga på! Jag svarar gärna.

Jag önskar dig lycka till med operationen!

Kram K

tisdag 13 juni 2017

Sommarfest

Ikväll har jag varit på sommarfest. Sommarfest där sommarvädret uteblev 🌂.. Fast det gjorde förvisso inget eftersom vi ändå satt inne.
Det sjöngs lite sommarsånger, bland annat Peps Perssons sköna låt Oh boy. Just den sången var en av min pappas absoluta favoritlåtar och jag tänker alltid på honom när jag hör den.
Det bjöds också på en riktigt god sommarbuffé som avslutades med vaniljpannacotta med jordgubbar. Jag åt det jag kunde tugga i mig. Hårda och sega saker går fortfarande bort. Jag kan fortfarande inte gapa mer än 25 mm så jag får dela maten i små bitar när jag äter. Men det jag kan äta det är himla gott! Det var säsongspremiär för nypotatis för min del. Jag älskar nypotatis!

Jag fick också en sommarpresent av min chef. Hon hade valt ut "personliga" böcker till varje medarbetare. Jag fick nedan bok 😊 När jag läser här vad boken handlar om så slår det mig att det är precis sådana böcker som jag älskar att läsa. Eftersom jag inte har börjat läsa någon av de böckerna jag fick igår så lär det nog bli denna bok som läses först.


Har du kanske läst den?

Jag fick flera andra väldigt bra boktips också ikväll. 
Titlarna kommer här (jag länkar till böckerna)!


Jag önskar dig en fortsatt fin kväll! 💗

måndag 12 juni 2017

Sommarläsning

Jag läser böcker året runt. Det blir en del romaner som jag plöjer igenom men även lite deckare a la Läckberg, gamla klassiska serier som ex. Malin på Granlunda m.m. Jag läser också en hel del böcker för att hålla mig uppdaterad i mitt yrke. Böcker om barnpsykologi och pedagogik..  Just nu läser jag boken Att bemöta explosiva barn. En väldigt bra bok som man kan ha nytta av på många områden och i fler roller, som lärare, förälder osv.


Idag damp det ner en hel hög (sju stycken!) härliga, fantastiska böcker i brevlådan som bara vill bli lästa 😊 Jag blir glad bara jag tittar på dem.


Jag har precis avslutat en bokserie - Nora Roberts fyra böcker om Nöd och lust. Böckerna handlar om de fyra barndomsvännerna som tillsammans driver ett företag som arrangerar bröllop. En av vännerna "håller i alla trådar", en är fotograf, en är florist och en är konditor.  Fyra alldeles underbara böcker att läsa. Mer om dessa godingar hittar ni bland annat här.

Böcker kan man läsa i alla väder, vare sig det är sol eller regn. Just nu har vi mest regn får jag säga. Det regnar och blåser - svensk sommar 😉 

Har du kanske något bra boktips till mig?

Ha en fortsatt fin kväll! 💗

fredag 9 juni 2017

Fredagsmys på plan

Äldsta dottern (14 år) spelar fotboll sedan ganska många år tillbaka. Förr var hon en handbollstjej men när laget lades ner så fortsatte hon med en annan bollsport - fotboll!
Ikväll spelades det bortamatch och matchen slutade 1-1. Tjejerna hade ingen avbytare idag, de fick alltså spela från start till slut och kämpade på otroligt bra får jag säga. 


Småsyskonen (12 respektive 9 år) var också med och hejade fram storasyster och hennes lag. 
Det var ganska blåsigt ikväll så det var faktiskt extra skönt att få komma hem och sjunka ner i soffan, i värmen. 

Hoppas att du får en mysig kväll...

Det är mycket med håret nu

Min minsting, han är 9 år. Han har ett humör som går upp och ner som en berg- och dalbana. Kan allt, vill allt men inget av det man säger till honom att göra det gör han. Allt som oftast hör jag min egen röst tjata och tjata. Ni vet hur man blir när någon tjatar? Man stänger öronen till slut.


Sedan ett tag har det var mycket med håret. Han vill ha olika frisyrer, han kammar sig 5011 gånger varje dag. Han inspireras bland annat av Elvis frisyr 😀 Men varje dag kommer han på nya sätt att kamma sitt hår. Sedan ett tag tillbaka har han tjatat om att han ville ha lite slingor i sitt hår. Jag har stängt öronen 😉 Men så i förrgår så handlade vi då äntligen slingfärg. Lite ljusa slingor ville han ha i sitt hår.

Jag satte på honom slinghättan och började dra ut små hårtussar uppe på huvudet. Efter en stund frågade jag honom "Gör det ont?" -"Ja litegrann svarade han". Men han klagade inte ett dugg...


Hur håret blev? Jo det blev väldigt fint, guldiga slingor i hans mörkbruna hår. 
En nöjd kille somnade gott igår kväll.

torsdag 8 juni 2017

Muskelbristning i höftleden


Jag nämnde i gårdagens inlägg att Totte (Linus till vänster och Totte till höger i bild) hade skadat sitt ben. Det var på Annandag Påsk som han skadades. Han skulle göra ett språng till mig och sträckte sig på något sätt. Oturligt nog var det samma ben som han opererade för två år sedan.
Hans knä hoppade ur led för jämnan och detta åtgärdades då genom en operation. Först var vi rädda att den skadan hade gått upp igen. Men efter besök (och flera återbesök) hos sjukgymnasten på djursjukhuset så konstaterades en muskelskada i höften.

Totte har under flera veckors tid rehabtränat. Täta, korta, långsamma promenader i början följt av stretching och massage. Därefter lite längre promenader och färre. Det går framåt får jag väl säga. Han har inte hältan lika ofta och går bra för tillfälligt. Men det är mycket jobb med det. Turligt nog, om vi ska se det så, så har både jag och Totte haft återhämtningstid de senaste 2 månaderna. Jag fick strikta order om långsamma promenader av min kirurg och Totte fick detsamma av sin sjukgymnast. Vi har kämpat tillsammans... Låter kanske konstigt när jag skriver om en hund men Totte är min absolut bästa vän i alla väder och jag älskar honom högt. Äkta kärlek mellan en människa och en hund!

Ha en fortsatt fin dag  

onsdag 7 juni 2017

Dripp dropp

Igår behövde man inte vattna i trädgården.
Moder natur skötte det på egen hand. Det både åskade och regnade.
I morse när jag tömde regnmätaren så stod den på 35 mm.

Och visst regnade det... det kom så mycket nederbörd att marken inte han svälja undan...

(Kompostgallerna ni ser på bilden är uppsatta för Totte. Han har lite ont i sin tass för tillfälligt och får inte röra sig för kvickt eller på för stora områden).


Hanna som har haft en tuff vår (ögontraumat) lyckades bra på sina matteprov som hon hade i förra veckan. Allt som kan firas ska firas tycker jag. Hanna ville gärna att jag skulle baka en morotskaka och så fick det bli. Den här gången bakade jag efter Leilas recept. Kakan var väldigt god :-)



Hoppas att du får en fin onsdagskväll. Kort vecka denna veckan pga gårdagens röda dag (Sveriges nationaldag). Snart är det helg igen och nästa vecka slutar skolorna. Tiden bara springer iväg och jag blir inte ett skit bättre i ansiktet. Tålamod ja... 

tisdag 6 juni 2017

En helg i stugan


Tystnad. Lugn. Total avkoppling.
Flera riktigt bra böcker, kaffe och familjen.
En underbar helg.
Jag bjuder på några bilder...

En av många skogsstigar

Utsikten från stugan. Trädgården gränsar till en tjurhage.

Dalsjön, vackert inbäddad mitt i skogen.

Totte var också med i stugan.

Bjärlången

Skogen där stugan ligger.

Bjärlången

Bjärlången

fredag 2 juni 2017

Här är jag

I onsdags var det 6 veckor sedan jag blev opererad. I måndags var jag på återbesök hos kirurgen på Käkkirurgen igen. Tyvärr kvarstår en svullnad i huvudet. Svullnaden påverkar min gapförmåga och kirurgen tror att den där sista centimetern (som hon vill att jag ska kunna gapa) inte är möjlig så länge jag är svullen. Just nu kan jag gapa 2,5 cm, det är inte mycket och problemen att kunna äta kvartstår.

Ansiktsförlamningen sitter också i, det kan ta 3-6 månader innan det släpper. Jag har därmed ingen känsel i halva ansiktet i heller. Men jobbigast av allt är nog ögat. Då jag inte kan röra höger ansiktshalva så är det också svårt att blinka. Huden hänger ner vid ögat vilket gör att det trycker mot ögat. Det blir också väldigt torrt... Har också väldigt ont i ansiktet då muskler och nerver inte fungerar. Men för övrigt så har operationen gått bra och såren har läkt fint.
Dock innebär detta att jag kommer att vara hemma ett tag till... Det känns väldigt deppigt och jag grät lite smått i måndags när jag var inne på jobb. Hade hoppats på att komma tillbaka nästa vecka men så blir det alltså inte. Jag saknar mina barn och mina kollegor.

Det har varit en tuff vår. dels pga dotterns ögontrauma men också pga min operation. Familjen har gått/går igenom mycket. Jag längtar efter sommar och ledighet nu. Vi behöver komma iväg hela familjen, få miljöombyte. Räknar ner till semestern då vi åker till Kreta.





















Hoppas att du får en fin fredag!



söndag 30 april 2017

Vårstädning i trädgården


Idag vårstädar maken utemöblerna och trädäcket med högtryckstvätten. I vanliga fall brukar det vara jag och högtryckstvätten som umgås så här års. Men nu har mannen fått bekanta sig med vår kära Kärcher :-)

Idag är det faktiskt en riktigt solig dag, sista dagen i april. Lite kylig vind men sitter man i lä så är det helt underbart. Jag som egentligen inte får vara i solen (pga mina mediciner) har fuskat litegrann. Men jag hade en stor solhatt för att inte exponera mitt huvud. Så den lilla stunden kan inte ha skadat.

Valborg idag.
Vi tar det lugnt. Ska äta en god middag. Jag har en stek i ugnen som har stått där några timmar. Den ska få bli riktigt mör och god. Till den serveras ugnssteka morötter och katrinplommon, kokt potatis och gräddsås. Jag tänker roffa i mig denna middag jag också. Mosar ihop allt så går det säkert finemang att äta och svälja utan att tugga. Flytande och mosmat är ju som sagt OK.

Hoppas att du får en mysig sista aprildag 


lördag 29 april 2017

Teater

Sent i eftermiddag var jag och Trean på teater. Pjäsen Ture Sventon spelades upp, en klar barndomsfavorit som jag även har lyckats inspirera sonen med.

Jag hade ingen aning om hur länge teatern skulle pågå men strax över en och en halv timme blev det. Mina ögon var stundvis väldigt tunga så jag passade på att blunda lite där i teatermörkret. Jag sover fortfarande fruktansvärt dåligt nattetid pga. extrema smärtor.

Idag har jag påbörjat nedtrappningen av morfinet. Eftersom det ändå inte biter på de värsta smärtorna så är det ingen idé att ta det. Dessutom är morfin ingen höjdare för magen. Man blir totaltrög i magen av morfin.

Nåja, det blev en trevlig stund i teatermörkret. Ikväll har jag laddat upp med glass. Ben & Jerrys eller GB:s Gräddglass med Päronsplitt alternativt Nogger finns att välja på :-)

Bjuder på ett klipp från en av filmerna med Ture Sventon :-)


fredag 28 april 2017

"Tretton skäl varför"

Fängslande serie - "Tretton skäl varför".
Finns på Netflix.

"I centrum: Hannah Baker (Katherine Langford), 17 år gammal som väljer att ta sitt eget liv. Förvåning bland föräldrar och klasskamrater. Men förklaringen till varför finns – Hannah har lämnat efter sig kassettband där hon pekar ut tretton personer som har mer eller mindre skuld till hennes beslut."



tisdag 25 april 2017

Tipsa mig

Jag har inte så mycket för mig just nu och flera veckor framöver.
Tipsa mig gärna om härliga, roliga, uppiggande bloggar att läsa!
Eller gärna tv-serier/filmer.

Postop - Dag 6 

Jag har sovit relativt bra natten som gick. Vaknade med enorma smärtor strax före 03.00. Tog en dos av korttidsmorfinet och lyckades somna om igen efter en stund. Vaknade nästa gång vid 06, åter igen med hemska smärtor.

Snart är det dags för dagens tredje mål. Inledde dagen med mannagrynsgröt. Sedan blev det en liten portion risgrynsgröt. Till lunch så skalade jag potatis som nu kokar och ska vispas till mos. Det är väl ingen speciellt varierad kost men jag får inte i mig så mycket nu. Är glad att jag kan äta överhuvudtaget. Jag mår lite smått illa konstant av kort- och långtidsmorfinet. Antibiotikan gör säkert sitt också.

Här är allt vad jag stoppar i mig. Min kära man var gullig och skrev direkt på förpackningarna vilket som är vad. Sen har jag ett schema som jag följer dygnet runt. Det enda som jag tar vid behov är Oxikodonet (korttidsmorfinet).



Nu är det dags att äta.

måndag 24 april 2017

Käkledsprotes - Postop dag 5

Fem dagar har passerat sedan operationen. Det var en stor operation som tog ca 7 timmar från start till slut. Kirurgerna (två stycken) jobbade bra och satte in min nya käkledsprotes på plats. Den är fäst med 14 små skruvar. Under operationen svalde jag ca 2 dl blod vilket gjorde att jag kräktes en del efteråt. Då jag inte kunde gapa så mycket så fick jag ha slangar genom näsan istället för munnen. Näsan är fortfarande väldigt öm och ond.

Jag har inte så mycket känsel i höger ansiktshalva och huvud. Nerverna till munnen och till ögat är väldigt trötta. Därav också lite hängiga, men detta kommer troligtvis att bli som vanligt igen. Det kan dock ta flera månader. Jag är också extremt svullen i huvudet/ansiktet. Huden stramar otroligt mycket.

Detta är den tuffaste operationen jag någonsin har gått igenom (och då är jag rutinerad med operationer kan jag säga).

Smärtan är fruktansvärd. Jag stoppar i mig massor av tabletter men de hjälper inte riktigt. När det är som värst så brakar jag ihop för att sedan samla ihop mig igen och ta mig igenom. Det finns inte så mycket annat att välja på...

På torsdag ska jag ta stygnen. Ganska många stygn.
Operationssåret går från strax ovanför örat och ner under hakan.

Jag lever på flytande och mosmat. Filmjölk, yoghurt, potatismos osv. Ska helst äta varannan timme och gärna mycket kolhydrater och fett i kosten.

Har fått flera blombuketter av familj, släkt, vänner och arbetskamrater.
Så vackra blommor som både doftar ljuvligt och som är vackra att vila ögonen på.


Jag kämpar på en dag i taget. Men det är tufft!!
Ibland undrar jag hur jag ska orka ta mig igenom detta...

tisdag 18 april 2017

Ett nytt halsband

Det passar perfekt runt min hals.

"Enda gången jag backar är när jag tar sats".



Jag ringde till ankomstavdelningen på sjukhuset strax efter lunch idag. Klockan 07.00 ska jag infinna mig på sjukhuset imorgonbitti. Jag är första patienten upp på OP.

söndag 16 april 2017

Tre dagar kvar

I oktober 2015 mättes min gap-förmåga till 34 mm.
Idag är det 10 mm gap-förmåga kvar.
Det är ganska stor skillnad om man jämför...

Hade jag tackat nej till den här operationen så hade min gap-förmåga på sikt varit noll. Det är alltså ingenting som kan förbättras eller bromsas (av sig själv). Det som hjälper är en operation.

Synd att man inte kan trycka paus på alla tankar som far omkring i huvudet...
(Bild lånad).


Påskfirande i dagarna 2 

Påskeri och påskera.
Påsken bjuder på ännu en ledig dag (imorgon). Otroligt skönt att bara få vara med familjen. Jag har mycket sömn att ta igen men vaknar alltid tidigt. Känner mig därför konstant trött. Utan min bromsmedicin så är den kroniska sjukdomströttheten också ännu mer framstående.
Därför har fokus idag varit att bara ta det väldigt lugnt. Somnade till på soffan efter lunch och fick nog sovit en liten stund iallafall. Jag har alltid älskat att ta små powernaps. Förr var det faktiskt helt nödvändigt för att orka igenom dagarna.

Den senaste veckan har jag gjort middagslistan efter mina absoluta favoriträtter. Efter operationen kommer jag att livnära mig på näringsdryck några veckor då käken kommer att vara fixerad. Så idag åt vi faktiskt pizza. Jättegott.



Något annat som också var himla gott det var påskmaten vi åt igår!
Jag älskar sill och ägg. Det är något av det absolut godaste som finns :-)

fredag 14 april 2017

Fem dagar

Glad Påsk!
Idag är det en extra lång fredag (långfredag). Den har delvis spenderats i trädgården. Igår började vi riva ner vårt gamla staket. Det hade gjort sitt, snett och vingt på ren skånska. Just nu ser det ganska konstigt ut utan staket. Men fint ändå. Om några dagar påbörjas uppbyggnaden av ett nytt staket. Men det överlåter vi till någon som kan det :-)







Idag är det bara fem dagar kvar till min operation. Dagarna går fort på slutet. Min panik eskalerar. Jag vill verkligen inte. Rädsla, ångest och alla andra känslor som ni kan tänka er bubblar inombords. Jag vet att det är något jag måste gå igenom. Men just nu undrar jag om jag inte hellre lever vidare med en mun som enbart kan gapa 1 cm. Allt annat än operation känns bättre...
Men nu är det Påsk och jag ska försöka njuta av lediga dagar med familjen. Nu ska jag fortsätta Monopolspelet med minstingen.



Trevlig kväll!

onsdag 15 februari 2017

Med näsan i böckerna...

I början av februari började jag läsa en 7,5 hp kurs (distanskurs med fyra träffar) på Malmö Högskola. Kursen (Handledning och bedömning av lärares professionsutveckling) har väldigt bra kurslitteratur. Jag har plöjt igenom 2 av 5 böcker redan.

När böckerna är bra och ämnet är intressant då läser man lätt. Jag skickade in den första uppgiften i helgen vilket känns skönt. Uppgiften ska vara inne 1 vecka innan nästa kurstillfälle, alltså den 2 mars. Men eftersom jag vet att min operation kommer att krocka med något av kurstillfällena här under våren så ligger jag gärna steget före med uppgifterna som ska skickas in.

Igår och idag har jag varit hemma med Trean. Han vaknade upp i lördags och mådde sådär. Senare under lördagen kom febern smygandes likaså halsont och förkylning. Idag är tempen nere på 38,0 och jag hoppas att den sjunker ännu mer under dagen. Förhoppningsvis kan vi ta en feberfri dag hemma imorgon och tillbaks till skolan på fredag. Det är planen iallafall :-)

Hoppas att ni får en härlig onsdag!
Här skiner solen, bara det gör att man känner sig väldigt glad och tacksam.

torsdag 2 februari 2017

Framflyttad operation

Den 21 januari strax efter kl 12.30 ringde min telefon. Det var kirurgen som ville meddela att min käkledsoperation var framflyttad. Anledning: Protesen är inte klar och är kvar i USA. För jävligt tyckte jag och grävde nästan ner mig... Tårarna trillade i tysthet på jobb... Man håller ut och man kämpar och man räknar ner till ett visst datum. Man orkar liksom ett par dagar till bara. Sedan får man ett sådant samtal så känns allt bara blähä. Först skulle operationen ha blivit efter sommaren -16, sedan fick jag veta i november/december. I december fick jag datumet 7 fabruari. Ja och hur det gick sen vet ni.

I förra veckan fick jag veta att käken kommer att vara låst under läkningsprocessen. Det innebär att jag kommer att få ståltråd i munnen som håller fast käkarna, kommer alltså inte att kunna gapa alls eller öppna munnen. Jag kommer att få prata med tänderna ihop och lär få leva på näringsdryck i 4-6 veckor. Men bäst av allt är att man får en tång och skulle det knipa om man behöver kräkas eller så så får man klippa upp alltihop. Det stavas panik.

I maj förra året skickades en remiss till bettfysiolog. Detta för att kag skulle få en skena så att jag avbelastar käklederna och slipper kronisk huvudvärk. I förrgår morse ringde jag enheten och frågade varför det hade passerat 9 månader utan att jag hade fått en tid. Ursäkten var att remissen måste ha kommit bort. Jag fick en återbudstid till specialist nästa vecka.

Man måste bara älska vården idag. Den är ju så fantastiskt.....

Jag har fått en liten "småsak" på lillfingern också. Har fått en knuta i böjningsleden på lillfingern. Frågan är om det är en reumatisk noduli? Den är nämligen inte elastisk utan ganska så hård. Efter tjugoett års sjukdom borde jag veta 😛 I vilket fall som så är det ett tecken på hög sjukdomsaktivitet. När jag känner på den så känns det snarare som benpipan och skelettet som har ändrat sig. Kontaktade min läkare igår som bad mig boka akuttid för ev cortisoninjektion. Ska ringa imorgon och försöka få en tid. Wish me luck....


Det här blev inget sprudlande och glatt inlägg precis.
Men ibland får det bli så.