onsdag 15 februari 2017

Med näsan i böckerna...

I början av februari började jag läsa en 7,5 hp kurs (distanskurs med fyra träffar) på Malmö Högskola. Kursen (Handledning och bedömning av lärares professionsutveckling) har väldigt bra kurslitteratur. Jag har plöjt igenom 2 av 5 böcker redan.

När böckerna är bra och ämnet är intressant då läser man lätt. Jag skickade in den första uppgiften i helgen vilket känns skönt. Uppgiften ska vara inne 1 vecka innan nästa kurstillfälle, alltså den 2 mars. Men eftersom jag vet att min operation kommer att krocka med något av kurstillfällena här under våren så ligger jag gärna steget före med uppgifterna som ska skickas in.

Igår och idag har jag varit hemma med Trean. Han vaknade upp i lördags och mådde sådär. Senare under lördagen kom febern smygandes likaså halsont och förkylning. Idag är tempen nere på 38,0 och jag hoppas att den sjunker ännu mer under dagen. Förhoppningsvis kan vi ta en feberfri dag hemma imorgon och tillbaks till skolan på fredag. Det är planen iallafall :-)

Hoppas att ni får en härlig onsdag!
Här skiner solen, bara det gör att man känner sig väldigt glad och tacksam.

torsdag 2 februari 2017

Framflyttad operation

Den 21 januari strax efter kl 12.30 ringde min telefon. Det var kirurgen som ville meddela att min käkledsoperation var framflyttad. Anledning: Protesen är inte klar och är kvar i USA. För jävligt tyckte jag och grävde nästan ner mig... Tårarna trillade i tysthet på jobb... Man håller ut och man kämpar och man räknar ner till ett visst datum. Man orkar liksom ett par dagar till bara. Sedan får man ett sådant samtal så känns allt bara blähä. Först skulle operationen ha blivit efter sommaren -16, sedan fick jag veta i november/december. I december fick jag datumet 7 fabruari. Ja och hur det gick sen vet ni.

I förra veckan fick jag veta att käken kommer att vara låst under läkningsprocessen. Det innebär att jag kommer att få ståltråd i munnen som håller fast käkarna, kommer alltså inte att kunna gapa alls eller öppna munnen. Jag kommer att få prata med tänderna ihop och lär få leva på näringsdryck i 4-6 veckor. Men bäst av allt är att man får en tång och skulle det knipa om man behöver kräkas eller så så får man klippa upp alltihop. Det stavas panik.

I maj förra året skickades en remiss till bettfysiolog. Detta för att kag skulle få en skena så att jag avbelastar käklederna och slipper kronisk huvudvärk. I förrgår morse ringde jag enheten och frågade varför det hade passerat 9 månader utan att jag hade fått en tid. Ursäkten var att remissen måste ha kommit bort. Jag fick en återbudstid till specialist nästa vecka.

Man måste bara älska vården idag. Den är ju så fantastiskt.....

Jag har fått en liten "småsak" på lillfingern också. Har fått en knuta i böjningsleden på lillfingern. Frågan är om det är en reumatisk noduli? Den är nämligen inte elastisk utan ganska så hård. Efter tjugoett års sjukdom borde jag veta 😛 I vilket fall som så är det ett tecken på hög sjukdomsaktivitet. När jag känner på den så känns det snarare som benpipan och skelettet som har ändrat sig. Kontaktade min läkare igår som bad mig boka akuttid för ev cortisoninjektion. Ska ringa imorgon och försöka få en tid. Wish me luck....


Det här blev inget sprudlande och glatt inlägg precis.
Men ibland får det bli så.